Jag har tidigare skrivit mina tankar kring de moderna sociologerna och om deras syn på den tiden vi lever i nu. Jag har reagerat på deras dystra bild av den nuvarande verkligheten.
Men äntligen har jag nu hittat en sociolog som ligger närmare mina egna tankar och teorier. Om ni är intresserad tycker jag att ni måste läsa Alain Touraines bok kan vi leva tillsammans. Boken är inte alltid så lätt att förstå sig på då författaren skriver på ett mycket filosofiskt sätt,men jag tycker i alla fall att ni ska ge den lite tid. Det är värt det!

Till skillnad från Baumans böcker känner jag att Touraines Kan vi leva tillsammans är en mer behaglig sociologisk bok. Jag blir glad och nästan förväntansfull av hans teorier och tankar. Touraine analyserar det samhälle som vi nu är på väg att inträda. Ett samhälle där globaliseringen är ett faktum. Som jag tidigare nämnde skriver han på ett mycket filosofiskt sätt men även här finns det en sociolog som inte refererar till några empiriska undersökningar utan utgår från sina egna filosofiska tankar som ibland är lite svåra att förstå. Att han har ett stort fokus på subjektet över hela boken är mycket intressant. Även Bauman och Beck har det men jag anser att Touraine lyckas mycket bättre i det avseende att han påpekar vikten av att förverkliga individens inre tankar, lustar och önskningar. Detta är källan till lycka och framgången i våra livsprojekt menar Touraine. Det är genom att komma underfund med vad vi vill med våra liv på ett medvetet sätt som vi verkligen kan förverkliga och utveckla oss som individer (och utveckla subjektet). Vi är nu aktörer över våra liv. (Touraine, 2002). Touraine menar att anledningen till att människan mår dåligt idag är att vi är splittrade och inte vana vid de snabba förändringarna som sker mitt framför våra ögon. Att inte påverka den obalans som individen upplever mellan det instrumentella världen och livsvärlden är att inte kunna ha kontroll över vårt jag. Det är genom att fortsätta att utveckla subjektet som vi kan övervinna denna splittring.

Ni får själva skapa er egen uppfattning om vad subjektet är för någon. För det som är subjektet för mig behöver absolut inte vara det för er andra! Här nedan kan ni ta del av min tolkning.

I det avmoderniserade samhälle beskriver Touraine individen som splittrad men ändå fri. Vi har nu större frihet att kunna påverka vårt jag/subjektet genom att göra aktiva val som ligger i linje med våra innersta önskningar. Genom att institutionerna och familjen har förlorat betydelse kommer vi inte längre vara styrda. Nu måste vi acceptera idén om ett slut på socialisationen skriver Touraine i en artikel. Vi befinner oss nu i ett samhälle som styr sig självt. Politiken, ekonomin och media har inte längre makten över individen. Den här friheten som erbjuds menar Touraine att vi ska utnyttja. Friheten ger sökandet vingar. Sökandet efter lyckan är individuellt så som mycket annat i Touraines värld. Enligt de gamla sociologiska teorierna bildas jaget i relation till andra och av institutionerna. I Touraines värld bildas jaget i relation till sig själv. Därför är det viktigt att våra personliga livsprojekt består enbart av det som vi själva har valt. Jag skulle vilja jämföra subjektet med människan själ men Touraine menar i sin bok att subjektet inte är något som finns inne i vår kropp utan subjektet är snarare en produkt av våra högsta tankar om oss själva. Att subjektet har en fysisk form. (Låter som själen ändå för mig). I och med globaliseringen blir individen mer och mer blandad med andra kulturer vilket har en positiv inverkan på den högre medvetenheten genom att vi blir mer toleranta mot varandra, fördomarna försvinner och individen i det globaliserade samhället börjar att bry sig om mänskligheten mer och mer. Empati, sympati och tolerans är globaliseringens medborgarnas nyckelenheter som kommer att leda individen till en högre medvetenhet. Nu menar inte Touraine att det är bara positivt med det ångkulturella samhället, han menar också att den leder till splittring då människan inte längre känner något tillhörighet. Avsaknaden av tillhörighet skapar ångest och förvirring hos individen. Individerna kommer att skapa sin identitet utifrån sin kulturella grupp vilket kommer att resultera i att det mångkulturella identitet utifrån sin kulturella grupp vilket kommer att resultera i att det mångkulturella samhället först kommer att hamna i kris då individen inte har vant sig vid de förändringarna men så småningom kommer mångkulturen att övervinna genom att erkänna varandras olikheter. Subjektet kan bara finnas om individen kan kombinera de olika kulturella skillnaderna.

En annan mycket intressant tanke är att politikens roll i avmoderniseringen kommer mer och mer att handla om individen och inte ekonomin. Människan kommer inse att om subjektet skadas kommer människorna att reagera starkt. Maktens syfte handlar om att bibehålla balansen i världen. Det kommer också att ligga i Politikens roll att minska klyftan mellan de olika kulturer i det mångkulturella samhället. De individer som är i behov av välfärden kommer att ses av andra som jämlika och inte som parasiter, klienter eller patienter.
Vi befinner oss i en tid av lärdom där subjektet är i fokus. En skola där vi individer lär oss tolerans, empati och att handskas med friheten som globaliseringen erbjuder. Skolan i det moderna samhället måste nu börja att anpassa sig till individernas nya tänkande och personliga behov och även att utöka friheten genom att lära den unga och nya generationen att reflektera och tänka själva.

För mig verkar Touraines filosofiska teorier väldigt trevliga och en snudda andliga, vilket absolut inte är något negativt för mig. Jag har nämligen sökt efter denna del i sociologin sedan jag började läsa första kursen och, äntligen en teoretiker som tar upp människans inre. Det ligger i tiden att vi nu måste höja vår medvetenhet för att kunna leva i samklang med globaliseringen och det mångkulturella samhället. Mycket av Touraines teorier kan appliceras i det svenska samhället genom att vi nu lever i ett Sverige som mer och mer liknar USA där olika etniciteter samsas. Men det borde lite konstigt att säga att hans teorier inte passar in i det svenska samhället då vi snart inte har några geografiska gränser. Globalisering innebär att gränserna flyttas och Sverige kommer kanske inte finnas som enskilt land i framtiden. Därför kan Touraines teorier passa in över hela världen om vi väljer att se världen som ett enda stort samhälle.